Hur stora och omfattande är inte dessa tre ord: Gud är kärlek. De ger inte bara uttryck för hur Gud är vänlig, god och välvillig gentemot sin skapelse. Nej, de går ännu längre: Gud är kärlek i sin natur. Han älskar därför att han är kärlek.

Det finns tre ytterligare ord som säger någonting om honom: Gud är ljus (Första Johannesbrevet 1:5). Även denna korta mening är innehållsrik. Gud är ljus i sin natur. Han är absolut helig och fullkomligt ren. Aldrig kan han låta någonting ont eller fel att gå ostraffad.

Då blir frågan: Hur kan båda dessa Guds egenskaper förenas? Hur kan han döma det onda som människorna gör och samtidigt älska sina skapade? Svaret får vi vid Golgatas kors:

• Där gav Gud sin älskade Son att gå in i döden för att människorna som har brutit mot hans bud och förkastat honom, skulle kunna försonas med honom. Är inte det kärlek! Trots att vi inte ens har sökt Gud, skonade han inte sin enda Son, utan gav honom för oss.

• På korset lade Gud som är helig, allt ont som vi människor som har kommit till tro har gjort, på Herren Jesus. Gud såg till att lösa skulden genom honom som bar vår synd. Jesus Kristus betalade priset för vår frälsning med sitt liv. Så helig är Gud!