I Lukasevangeliet läser vi på flera ställen hur Herren Jesus ber till Gud. Han levde här som en avhängig människa, som alltid sökte Guds vilja, för att uppfylla den i minsta detalj.

Även i Getsemane en kort tid före sin död på korset, finner vi Frälsaren i bön. Han drog sig ett stycke från sina lärjungar för att vara ensam med sin Gud och Fader. Sedan föll han på knä och utgöt sitt hjärta inför Fadern. Hur mycket smärta orsakade det Herren Jesus när han tänkte på att han måste bära vår straff på korset för vår frid. Han som aldrig syndat, skulle lida och dö för främmande skuld.

Han bad: "Fader, om du vill, så tag denna kalk ifrån mig! Men ske inte min vilja utan din!" Hur mycket ser vi i dessa ord hans fullkomliga underordnande sin Faders vilja! Trots att han som ren och syndfri människa inte skulle önska att bli synd, var han beredd att dricka lidandets och dödens kalk.

Djävulen försökte förhindra Jesus Kristus från att lyda Gud ända till döden på korset. Därför står det: "Han kom i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev som blodsdroppar, som föll ner på jorden" (Lukasevangeliet 22:44). Sedan stod Frälsaren upp efter att han hade bett, för att göra Guds vilja in i det sista.