Andliga Sånger
132
1 |
En tjänarenas tjänare Kom alla herrars herre Att frälsa det förtappade, Det större och det smärre; Och vid sin bortgång skänkte Han Oss detta testamente: I bröder, tjänen så varann', Som jag er alla tjänte. |
2 |
Ditt folk, o Herre, med ditt blod Förlöstes att i renhet, I ödmjukhet och tålamod Bevara Andens enhet. En Herre och en tro, ett dop Bjöd samma tröst åt alla, Som låta sig av nådens rop Till dina armar kalla. |
3 |
Vi lemmar äro i en kropp, Behövande varandra, Och var och en har uppdrag fått Att i din kärlek vandra. En tjänst Du gav åt var och en, Som här din nåd fått röna, Må vi i tron fullgöra den; Hur rikt skall Du ej löna. |
4 |
Hjälp oss vårt pund förvalta här, Som dina ord oss bjuda. Vår Mästare, Du nådig är, Din stämma snart hörs ljuda: Min tjänare skall vila få I härlighetens höjder, In i din Herres glädje gå Och dela himlens fröjder! |