Andliga Sånger
134
| 1 |
O Kristus, Du är källan, Guds källa djup och klar Av kärlek, nåd och visdom, Som evigt är och var. Dess strömmar blott vi smaka På denna jordestrand, I djupa drag vi dricka Uti Immanuels land. |
| 2 |
”Min älskade mig äger, Och Han är evigt min”. Väl må hans skönhet fylla Vårt hjärta, själ och sinn. Helt trygga uti Honom Och i hans Faders hand, Till härlighet Han för oss Uti Immanuels land. |
| 3 |
Vår levnadsstig Han styrde Uti sitt kärleksråd, Och även mitt i sorgen Sken glansen av hans nåd. Snart få vi skåda Honom, Som fört oss vid sin hand, Och se hur Lammet strålar Uti Immanuels land. |
| 4 |
Som bruden på sin brudgum, Ej på sin prydnad ser, Så skåda vi på Jesus, Ej på den lön Han ger, Ej blott på härligheten, Men på hans stungna hand. Guds Lamm är själva glansen Uti Immanuels land. |