Andliga Sånger
162
| 1 |
Fader! Vi din kärlek prisa Och din frälsnings råd, Vem kan all din godhet känna, All din nåd! |
| 2 |
Ingen förlåt mer Dig döljer, Ty den remnat har, All din nåd är nu i Kristus Uppenbar. |
| 3 |
Han det stora verk fullbordat, Mödan är förbi; I den kärlek, där Han vilar, Vila vi. |
| 4 |
Jesus! Du Dig själv utgivit, Felfritt Offerlamm. Från ditt kors Guds nåd och kärlek Strömma fram. |
| 5 |
Ja, Guds kärlekssol nu strålar Ofördunklad ned. Upp min själ att Fadren lova Och tillbed! |