Andliga Sånger
167
| 1 |
Tacksägelsens offer vi Dig nu hembära, O Du vår högtlovade Fader och Gud! För allt, som Du oss uti Sonen har givit, Vi vilja Dig prisa med lovsångens ljud. |
| 2 |
Fastän Han var Sonen, dock lydnad Han lärde Igenom den ångest, Han led för oss här, Och genom sitt blod i din helgedom ingick Att nu oss till godo framställa sig där. |
| 3 |
O Kristus, vår Överstepräst, Dig vi lova, Bekännelsens store Apostel Du är, Du som inför jordens fientliga makter Den goda bekännelsen avlade här. |
| 4 |
Så hög, ja långt högre än himlen du blivit, Väl må vi upphöja Ditt heliga namn, Du som genom döden till Fadren oss förde Och åt oss osägelig salighet vann. |
| 5 |
Vår Herre, vem kan helt förklara och fatta, Vad Du såsom Överstepräst för oss gör, Hur mäktig, hur nådig den tjänst Du förrättar, När in i Guds helgedom själen Du för. |