Andliga Sånger
177
| 1 |
Hur ljuvt att tänka uppå dem, Som somnat in i frid; I Herrens egen närhet nu De vila sig en tid. |
| 2 |
De voro pilgrimer som vi, I Jesus sova de. Ej utan hopp vi sörja nu, Vi få dem återse. |
| 3 |
Ty Kristus Jesus förstling blev Bland de avsomnade; De uppstå uti livets kraft Vid hans tillkommelse. |
| 4 |
Vi vänta på uppståndelsen, En morgon underlig, Då Herren kommer uti skyn Och tager oss till sig. |
| 5 |
Vi vilja icke dröja kvar Vid gravens dystra rand. Vi skåda bortom skyarna Odödlighetens land. |
| 6 |
Där har vi våra älskade, Som skiljts ifrån oss här, Och snart skall Gud dem föra fram, Med fröjd vi mötas där. |