Andliga Sånger
191
| 1 |
Min herde Lammet är, Den levande, som dog; Allt gott Han rikligt mig beskär, Att jag har nog. Mitt hjärta mättar Han På gröna ängar, vid De friska vatten, där jag kan Få njuta frid. |
| 2 |
Går jag på villostig, Han återför mig ömt På rätta vägen – lärer mig, Vad jag har glömt. I världens mörka dal Han är mig alltid när, Med käpp och stav, med tröstetal Hugsvalar där. |
| 3 |
Nu inför fienden Ett bord Han reder till, Och med den helga oljan Han Mig smörja vill, Och fylld med salighet En bägare Han ger; Hans godhet och barmhärtighet Var dag jag ser. |
| 4 |
När tro och hopp förgå, Men kärlek bliver kvar, Jag Honom själv skall skåda få, Jag älskat har, Och bo i Herrens hus All evighet förnöjd Och skåda Honom som Han är I evig fröjd. |