Andliga Sånger
226
| 1 |
Den vilsegångne hemma är, I världen han ej irrar mer. Förlorad son är Fadren kär I Dig, Guds dyra Lamm. |
| 2 |
Min själ, nu frälst från synd och död, Ej mer skall lida hungersnöd, Den mättas av Guds eget bröd I Dig, o Du Guds Lamm. |
| 3 |
Ej mer ifrån min Fader skild, Fast jag hans egendom förspillt, Omfamnas jag av Honom milt I Dig, Guds dyra Lamm. |
| 4 |
Och högtidsdräkten Han frambär, Han ring och skor åt mig beskär, Och barnens fröjdesång mig lär Om Dig, o Du Guds Lamm. |
| 5 |
Och nu jag i Guds ynnest står, Men fatta fullt jag ej förmår Den kärlek jag åtnjuta får I Dig, Guds dyra Lamm. |