Andliga Sånger
231
| 1 |
O djup av barmhärtighet, Herre, hos Dig, Att blodet på Golgata renat ock mig! Ej synd och fördömelse mera mig når, Fullkomlig för Gud uti Kristus jag står. O, sjung om hans stora nåd, Sjung om hans stora nåd, Sjung om hans stora nåd, Sjung om hans nåd! |
| 2 |
O djup av barmhärtighet, mig har Han kär! Från domens förskräckelse friköpt jag är, Och viss om min salighet prisa jag kan Hans nåd, som i öknen mig sökte och fann. O, sjung om hans stora nåd, Sjung om hans stora nåd, Sjung om hans stora nåd, Sjung om hans nåd! |
| 3 |
O djup av barmhärtighet, under av nåd! För allt har Han läkedom, städs' vet Han råd; Var blödande hjärtesorg skänker Han tröst, Och tårarne torkas av invid hans bröst. O, sjung om hans stora nåd, Sjung om hans stora nåd, Sjung om hans stora nåd, Sjung om hans nåd! |
| 4 |
O Jesus, min Frälsare, Herre och Gud, För Dig vill jag stämma upp lovsångens ljud, Och om genom dödens dal jag måste gå, Jag vill om din stora nåd jubla ändå. O, sjung om hans stora nåd, Sjung om hans stora nåd, Sjung om hans stora nåd, Sjung om hans nåd! |